Myra(b)loggen

Myra(b)loggen

Om Myra(B)loggen

Myra(b)loggen är en del av Myrasidan www.myraboats.tk
Kontakt marten.ohlsson@rodarummet.net
På Myrabloggen läser du om Myra båtar, båtliv, gästhamnar, båtmat, fritidsbåtar och båtkultur.







Per-Albin, Bergholmen och farmor Annas sockerkaka

BåtmatPosted by Mårten Ohlsson Sun, September 11, 2011 21:05:13
Sist jag var på Bergholmen N 59° 21.733', E 13° 30.798 var en vårdag för si så där 20 år sedan. Då skar motorn. David och jag fick ro hem. Dagens besök på ön var betydligt mindre dramatiskt även om ön minner om tider av ofred.

Både jag och Christina var lediga den här vackra septemberfredag. Man kunde kanske tänka att vi skulle göra sådant som gifta par brukar göra när de är lediga och barnen borta – åka till tippen. Men de äktenskapliga plikterna reducerades till ett minimum; lite dammsugning. Christina hade bjudit ett antal äldre släktingar till lunch och för att inte riskera att sänka medelåldern hade jag bestämt mig för att gå till sjöss.

Innan jag gav mig av bakade jag en kaka till de gamla damerna. Och det är här farmor Anna kommer in i bilden. I motsats till matlagning kräver bakning exakta mått och recept. För en person som menar att nedskrivna recept är för amatörer men som endast till nöds kan komma ihåg sitt eget telefonnummer innebär det problem. Men ett, säger ett kakrecept har jag lärt mig. Det är min farmors recept på sockerkaka. Farmor var född 1896 och receptet hade hon i sin tur lärt sig av sin mor. Receptet därmed så gammalt att bakpulvret inte var uppfunnet när det gjordes. Jag liksom farmor har i lite, men det kan faktiskt uteslutas. I stället är det många ägg och stärkelsen i potatismjölet som gör kakan luftig. Notera också att måttenheten är kaffekopp och inte deciliter.

4 ägg

2 kkp socker

1 kkp potatismjöl

1 kkp vetemjöl

Lite bakpulver.

Lite matfett och skorpmjöl (skånska för ströbörd) till formen.

Föga förvånande: vispa ägg och socker poröst. Blanda mjöl potatismjöl och bakpulver i en skål, rör ned blandningen i smeten. Häll den i en bröad form och grädda cirka 45 minuter på 175 grader.

Eftersom det var säsong delade och kärnade jag ut några plommon som jag täckte i botten på formen med. Äkta kokkonst kräver viss improvissation. Denna kaka lämnade jag hemma. För det första skulle det sett illa ut om en bit varit borta och för det andra tänker jag att pulverkaffe gör sig bättre med smått mjuka skorpor än med nybakad sockerkaka.

1 & 2 Samma plats samma varvtal på motorn...

3 Karlstads egen Per-Albin linje?

4 Farmors sockerkaka - det som var kvar

5 På väg in bakom Bergholmen

Per-Albin

Per Albin föddes i Malmö 1885. Kanske är det sannolikt att hans mor bakade efter samma recept som min farmors mor. Om han själv bakade sockerkaka är nog tveksamt. Han är i alla fall mer känd för fyrkantiga byggnader, små egna hem och bunkrar i betong, den så kallade Per-Albin linjen längs Sveriges kust. På det här hade jag inte en tanke medan jag gick genom älven och GPS:en loggade 8,8 knop över grund medan gasreglage och svall sa mig att vi knappast gjorde mer än knappt sex genom vattnet. Jag hoppades att det berodde på att Fortum öppnat dammluckorna på vid gavel efter den senaste tidens regn, och inte på att Höljesdammen skulle ha rämnat och att en stor flodvåg rasade ned längs Klarälvdalen.

Bergholmen är en klippö som sticker upp i det annars låga Klarälvsdeltat. Jag förtöjde i den lilla viken bakom ön. En gång fanns det ett sågverk på ön, som sägs ska ha brunnit ned. Till ön tog sig arbetarna på en stig och en spång genom vassfälten från norr. Den är nu restaurerade och man kan normalt promenera till ön. Transporterna med stockar och brädor till och från sågen sköttes med båt från en lång bygga på sydsidan. I dag finns ett skeppsvrak och pålarna från den gamla bryggan och på nordsidan en strand av sågspån – så långt sågen.

Det här var vad jag mindes av ön när jag steg i land och började gå mot toppen. Jag vet inte om jag inte sett dem förr eller glömt dem. Men högst upp på ön nådde jag resterna av två betongvärn från kriget. Men om de här gamla skyttevärnen verkligen byggdes som en del av den så kallade Per-Albin linjen runt Sveriges kust ska vara osagt. Kanske var de i stället bara ett lokalt initiativ för att inför Karlstads befolkning göra gällande att staden var en ”strategiskt viktig militärstad”. Ungefär som när kommunledning i dag motiverar varje märklig satsning med att staden ska bli en ” ledande eventstad”. Och kanske är det också därför som värnen - något bakvänt - vänder sig in mot staden och inte ut och mot en tilltänkt angripare.

Men den här septemberdagen är himlen vänligt blå. Jag går tillbaka till båten. Efter att ha ätit tar jag sommarens sista bad, och lägger mig att torka på akterdäck.

Bergholmen

59.21.73 N, 13.30.800 E.

  • Comments(2)//myrablogg.rodarummet.net/#post16